Esse Idrottsklubb grundades år 1919 på initiativ av Viktor Mattbäck i Bäckby. Redan på 1910-talet ordnades skid- och cykeltävlingar av nykterhetsföreningen i Esse och 1916 försökte man grunda en sportklubb, men det lyckades inte. I Bäckby, där intresset för idrott var stort under den här tiden växte småningom tanken på att grunda en idrottsklubb fram.
Under de första 10 åren var verksamheten i klubben inte så livlig. I en nygrundad förening fanns det inte pengar för att köpa redskap eller för att bygga en idrottsplan. Idrottsklubben mötte också ett visst motstånd från andra föreningar, men sakta med säkert växte ett ökat idrottsintresse fram och 1928 hade Esse IK 81 medlemmar. 1949 hade föreningen 305 medlemmar och 346 medlemmar år 1966. Vilket kan jämföras med 517 som är antalet medlemmar 2018.
I slutet av 1920-talet vaknade tanken på en egen idrottsplan i Esse. Vid årsmötet 1928 påbörjade man insamlingen av medel och hösten 1931 kunde man köpa in ett mindre skogsskifte i Överesse. I juli 1932 hölls de första tävlingarna på den nya sportplanen. Vid den officiella invigningen, Essespelen 3 juni 1934 var 2500 personer på plats. Deltagarna i Essespelen kom från olika delar av Finland och när det stora dragplåstret Paavo Nurmi löpte 5000 metersloppet hade ytterligare 500 personer anlänt till sportplanen. Nurmi vann loppet och sportplanen fick en ståtlig invigning som bevittnades av ca 3000 personer. Idrottsplanen i Överesse har utökats i flera etapper under åren 1947 till 1955. 1970 övertog kommunen planen och Esse IK fick i gengäld rätt att använda planen.
Före kriget var cykling, friidrott och skidåkning de grenar som dominerade. Orienteringen kom in i bilden från och med slutet av 1940-talet. Under efterkrigstiden fanns det även sektioner för simning och gymnastik. I friidrott och skidning ordnades olika individuella tävlingar men också tävlingar mellan olika byar, som till exempel stafettloppet Esse runt som skidades varje år. Esse runt skidades första gången 1946 som en tävling till minnet av stupade idrottskamrater. På friidrottssidan ordnade Esse IK förutom interna tävlingar också kamper mot andra föreningar. Hösten 1968 ordnades långloppet “Sju Sjöar” första gången.
1972 inleddes diskussioner om att slå ihop idrottsföreningarna i Esse, Purmo och Pedersöre. Från början hade man främst tänkt grunda en representationsförening i friidrott, men småningom började även skidåkarna och orienterarna visa intresse för att komma med i föreningen. I april 1973 beslöt man enhälligt att grunda en gemensam förening för friidrott, skidning och orientering, IK Falken.
Numera består Esse IK:s verksamhet enbart av fotboll. Fotboll började spelas i Esse IK under några år före vinterkrigets utbrott. Efter krigen upptogs fotbollen igen 1957, men upphörde igen i början av 1960-talet för att återupptas 1965. Verksamheten har varit stabil och vartefter medlemmarna ökat har föreningen vuxit ur skorna. En ny fotbollsplan anlades i Ytteresse i slutet av 1980-talet. Under 2000-talet har juniorverksamheten vuxit nästan explosionsartat i föreningen mycket tack vare engagerade tränare och talkoarbetare. Sportplanen i Överesse förstorades 2014 när löparbanorna togs bort. Esse Elektro Kraft-Arena invigdes i september 2017 och används flitigt av nejdens fotbollsspelare. Det är en välmående och pigg 100-åring som tar sikte på nästa sekel av sammanhållning och glädje i idrottens tecken.
(Källa: Forsen och furan. Esse kommuns historia 1868-1976.)